<![CDATA[<body bgcolor="#FFFFFF" text="#000000">
<a href="micronite_main.htm">Denna information finns utan ramar här</a>
<p>
<h1><font size="+4">micronite</font> </h1>
<h2>En ny generation ytbeläggning</h2>
<h3>med</h3>
<h2>utomstående tribologiska och korrosiva egenskaper</h2>
<h4>Innovation:<br>
Konventionell PVD beläggning är kombineras med lågfriktionsmaterial.
Ämnena reagerar kemiskt så att ett nytt hårdare skikt
bildas med lägre friktion samt ökad nötningsbeständighet
och korrosionsmotstånd.</h4>
<h4>Utvecklat av: <font color="cc0000"><b><font size="4">micromy</font></b></font></h4>
<h4 align="center"><img src="../bilder/micronite.gif" width="347" height="260"></h4>
<p>Introduktion:</p>
<p>Sedan många år har det varit ytfysikerns dröm att modifiera
egenskaperna hos en given yta oberoende av dess volymmaterials egenskaper.
Med andra ord möjligheten att erhålla en yta som är hård,
nötningsbeständig med extremt låg friktion, korrosionsbeständig,
fri från påkladdningseffekter etc. även fast det ursprungliga
volymmaterialet indikerar helt andra egenskaper. Ett sätt att erhålla
detta har varit att belägga ytan av ett speciellt material med ett
tunt filmmaterial som i sig självt uppvisar de önskade egenskaperna.
Baserat på konventionell PVD ("Plasma Vapour Deposition")
teknik kombinerat med introducerandet av lågfriktionsmaterial samt
dedikerade kemiska reaktioner har det varit möjligt att erhålla
dessa önskade egenskaperna hos det belagda skiktet.</p>
<p><br>
Vad är <i><font color="#FF0000">micronite</font></i> ?</p>
<p>Skiktet <i><font color="#FF0000">micronite</font></i> bygger på
att högmolekylära ämnen med extremt låga friktionsvärden
introduceras i ett PVD-skikt såsom TiN eller DLC ("Diamond
Like Carbon"). Förutom den konventionella tekniken som normalt
används vid PVD-beläggning, behandlas det speciella <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
med ytterligare två oberoende processer. Innovationen vid tillverkningen
av det nyutvecklade <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
består i huvudsak av två moment nämligen: i) mikromekanisk
procedur som gör det möjligt att introducera de högmolekylära
ämnena i det hårda PVD-skiktet samt ii) en speciell ytbehandling
av det modifierade PVD-skiktet involverande kemiska processer som leder
till en ännu hårdare skiktstruktur. På så sätt
kan en beläggning med förstärkt hårdhet och betydligt
lägre friktionskoefficient än det ursprungliga PVD-skiktet erhållas.
Fig.1 nedan visar på ett illustrativt sätt principen på
kombinationsskiktet <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>. </p>
<p></p>
<p align="center"><img src="../eng/bilder/micronite_fig1.gif" width="390" height="343"></p>
<p align="center"><font color="#000000"><i>Figurtext: Visar i princip hur
de olika materialen blandas i <font color="#FF0000">micronite</font>-skiktet.</i></font><br>
<br>
</p>
<p></p>
<p>Några av <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktets
egenskaper:<br>
Tribologiska studier, utförda med hjälp av en tribometer (ASTM
"kula-på-disk" teknik), visar drastiska förbättringar
av friktionsvärdena för <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
jämfört med på konventionellt sätt framställt
TiN-skikt, särskilt när det gäller den statiska friktionen
(startfriktion). Dessa förbättringar kan observeras för
såväl torr som oljesmord nötning. Fig.2 nedan presenterar
en av dessa studier, visande friktionskoefficienten för ett <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-belagt
härdat stålmaterial nötande mot en safirkula. Det kan
noteras att redan efter några minuters nötning med identiska
parametrar, uppvisar ett konventionellt TiN-skikt belagt på ett
härdat stålmaterial en dramatisk friktionsökning, medan
<font color="#FF0000"> <i>micronite</i></font>-skiktet fortfarande efter
många timmars nötning inte visar några tecken på
försämrade tribologiska egenskaper.</p>
<p align="center"><img src="../eng/bilder/micronite_fig2.gif" width="390" height="300"><br>
<i><font color="#000000">Figurtext: Friktionskoefficienten som funktion
av nötningslängden för safirkula mot 420-stålprover
polerade och ytbelagda med olika typer av skikt. Ra-värdet är
0.03 mm.</font></i></p>
<p><br>
Relativa nötningsmätningar har utförts genom att bestämma
antalet cykler som proverna roterar i tribometern innan de skär.
Denna skärning, som kan observeras genom en plötslig ökning
av friktionskoefficienten, sker när det pålagda skiktet just
har nöts igenom. Då skikttjockleken är känd, blir
bestämningen av antalet cykler tills genombrott i skiktet kan observeras
således ett mått på den relativa nötningen. Dessa
observationer presenteras i Fig.3 nedan, där en jämförelse
mellan de olika skiktmaterialen (TiN, DLC, <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>)
ges med avseende på nötningsmotstånd och friktion.</p>
<p align="center"><br>
<img src="../eng/bilder/micronite_fig3.gif" width="713" height="444"><br>
<br>
<font color="#000000"><i>Figurtext: Den vänstra sidan i figuren visar
nötningsegenskaperna, mätt med ASTM kula-på-disk teknik.
Tre olika beläggningsskikt nämligen TiN, DLC och <font color="#FF0000">micronite</font>
undersöktes med torr nötning mot en kula av härdat 420
stål med ett Hertziskt kontakttryck av ca. 300 MPa. Den högra
sidan i figuren visar de uppmätta friktionskoefficienterna för
de tre olika beläggningsmaterialen. Som synes har <font color="#FF0000">micronite</font>-skiktet
de klart bästa tribologiska egenskaperna.</i></font></p>
<p><br>
För alla substartmaterial som hittills studerats (stål, aluminium,
titan, aluminiumoxid etc.) visar <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
en drastiskt minskning av nötningen jämfört med TiN-belagda
prover. Som en jämförelse kan nämnas att med kula-på-disk
metoden: i) ett obelagt stålprov skär efter några sekunders
nötning; ii) ett konventionell TiN-belagt stålprov skär
efter några minuters nötning och iii) med ett <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skikt
belagt stålprov, ännu efter 24 timmars nötning (motsvarande
ett nötningsavstånd på ca. 10 km), ingen nämnvärd
nötning kan iakttas med mikroskop.</p>
<p>Ythårdheten på <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-belagda
prover överstiger värdena för konventionellt belagda PVD
prover. De högsta uppmätta hårdhetsvärdena för
<font color="#FF0000"> <i>micronite</i></font>-skikten ligger mellan 3.500
- 4.000 HK, medan för konventionella TiN-skikt hårdhetsvärdena
ligger runt 2.000 HK. Vi tror att denna ökning av ythårdheten
beror på kemiska reaktioner som äger rum i skiktet, vilket
skulle kunna leda till kompositions och/eller strukturförändringar
av skiktet.</p>
<p>Korrosionsstudier har utförts med högkorrosivt volymmaterial
av kolstål. Obelagda, konventionellt TiN-belagda samt <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-belagda
prover sänktes ned i en 8%-ig saltvattenlösning. Under denna
exponering luftades vattenlösningen och hölls på 25 oC
medelst magnetomrörning. De så exponerade proverna observerades
visuellt samt under mikroskop i intervall om 24 timmar.</p>
<p>För alla här observerade substratmaterial, kunde en drastisk
förbättring av korrosionsmotståndet för <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
konstateras jämfört med TiN-belagda substrat samt obelagda substrat.
De obelagd kolstålsubstraten uppvisade svåra korrosionsskador
redan efter några timmars exponering, medan det <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-belagda
skiktet ännu efter fyra veckors exponering i samma saltlösning
inte visade några som helst tecken på korrosionsangrepp. För
de konventionella TiN-belagda proverna kunde en påbörjad gropfrätning
observeras på vissa ställen efter två dagars exponering
i den 8%-iga saltvattenlösningen.</p>
<p>De ovan nämnda fakta indikerar att <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
utgör ett utomordentligt synergistiskt koncept med exceptionellt
goda tribologiska och antikorrosiva egenskaper.</p>
<p><br>
Potentiella tillämpningar:</p>
<p>I princip är det uppenbart inom vilka områden det nya <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
finner sin användning, nämligen överallt där ett utomordentligt
högt korrosionsmotstånd kombinerat med extremt låga värden
på nötning och friktion är önskvärda. Detta
fält är praktiskt taget outtömligt, och det ingår
ej i vår ambition att här räkna upp alla tänkbara
industriella applikationer. I stället ges nedan en förkortad
lista på de tillämpningsområden där <i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
bör ha goda chanser att slå igenom.</p>
<p>· Bil och motorindustrin.<br>
· Plast- och gummipressindustrin.<br>
· Medicinska implantat (<i><font color="#FF0000">micronite</font></i>-skiktet
är biokompatibelt).<br>
· Pappers- och träindustrin.<br>
· Verkstadsindustrin.<br>
· Pumpar, ventiler samt andra tätningsproduker.<br>
· Glidande kontaktytor.</p>
<center>
<h7>
<a href="presentation_main.htm">Presentation</a>
<a href="PVD_main.htm">Vad är PVD?</a>
<a href="forskning_main.htm">Forskning</a>
<a href="Kundservice_main.htm">Kundservice</a>
<a href="micronite_main.htm">Micronite</a>
<a href="medicin_main.htm">Medicin</a> <br />
<a href="dekorativa_main.htm">Dekorativa skikt</a>
<a href="frisorsaxar_main.htm">Frisörsaxar</a>
<a href="mlc_main.htm">Master Line Collection</a>
<a href="mailto:info@micromy.com">Kontakt</a>
</h7>
</center>
</body>]]>